Så var det första sommarpratet "avklarat"!
För en gångs skulle hade jag möjlighet att lyssna live vilket också ledde till att jag fick höra på alla låtar Annika valt i sin helhet. I början reagerade jag verkligen på att jag och Annika verkar ha monumentalt olika musiksmak! Whitney Houston, Tomas Ledin, Michael Jackson och Tina Turner hör alla till de artister jag allra helst undviker att lyssna på och de betades av på löpande band. Under sommarprogrammets gång ploppade det dock fram musik som jag gillar lite bättre. En av låtarna kände jag igen som en låt jag brukade lyssna på mycket för många år sedan, nämligen Shawn Mullins med "Rockabye". Hade helt glömt bort låten och det var ett kärt "återhörande". Även Keane med "Everybody's changing" tycker jag mycket om.
Och själva pratet då? Det handlade i stort sett uteslutande om golf skulle jag säga. Hon inleder med att berätta om hur nervös hon var inför sitt första spel med herrarna och hur hon agerade för att kunna prestera. Hon pratar också om hur allt började då hon som liten testade en massa olika sporter för att till slut fastna för golfen och flyttade till ett stekhett Arizona med hjälp av ett golfstipendium. Hon berättar också om hur hon slog kvinnligt rekord med 59 slag på en bana och hur det gick för henne på ett otal andra matcher samt hur hon resonerade då hon bestämde sig att sluta som professionell golfare. Tydligen saknar hon inte det livet ett smack, så det måste ha varit ett helt korrekt val.
Jag som inte vet speciellt mycket om golf och inte heller är så intresserad hoppade inte i stolen av förtjusning, men det kunde absolut ha varit värre. Annika verkar vara en sann tävlingsmänniska som också är väldigt stolt över sina fantastiska prestationer (vilket hon absolut ska vara!). Samtidigt verkar hon också oerhört ödmjuk, vilket gör henne betydligt trevligare för mig som lyssnare, jämfört med om hon bara skulle ha suttit och skrutit.
Annika släpper dock inte riktigt in oss på livet, tycker jag. Visst talar hon lite snabbt om hur hon träffade sin man och hur det är att vara mamma, men det på ett ganska schablonartat sätt. Man har inte direkt någonting att hänga upp henne på som gör henne mänsklig eller som gör att man kan känna igen sig i henne. Så tänker i alla fall jag. Det skulle ha varit kul att höra t. ex. om någon gång då hon gjort bort sig (förutom att bli utslagen i en golfturnering), någon personlig händelse som förändrat hennes liv... Men alla vill inte dela med sig av sig själva på det sättet och det måste man ju respektera.
I det stora hela, en klart godkänd start på årets Sommarsäsong. Imorgon ser vi fram emot att lyssna på Eva Dahlgren, som jag kommer att skriva mer om innan det är dags!
Läs mer om och lyssna på Annika Sörenstams sommarprogram HÄR!
Bild från Inquisitr.
5 kommentarer:
Jag lyssnar inte heller på fröken Houston och herr Jackson. Men det var ju främst i början det var sån "dålig" musik. Det tog sig senare. Du har helt rätt i att hon inte släppte in en. Personligt om golfandet, men inte direkt personliga händelser och eller åsikter utanför det.
Och jag låg och slappade i solstolen och glömde alldeles bort att det var premiär. Idag ska jag alla fall lyssna på Eva Dahlgren.
Ha en fin söndag!
Mats: Jo det måste jag hålla med om, det var några låtar i slutet som jag tyckte om!
Ingrid: Oj då, men du hade det säkert väldigt härligt i solstolen. Hoppas att Eva inte gör dig besviken!
Nu är ni väl i alla fall lite väl hårda mot Annika Sörenstam. Jag å min sida tyckte det var trevligt att lyssna till en av våra mest kända idrottskvinnor. Vilka resultat hon presterat!!
sselaga: Oj, jag menade inte alls att vara för hård! Tyckte det var helt godkänt, men det kommer inte att bli min favorit.
Skicka en kommentar