Sommar i P1 inleds på midsommardagen, 26 juni, med den f.d. proffsgolfaren Annika Sörenstam. Under hela Sommarperioden kommer jag att följa och kommentera sommarpratarna på denna blogg. Fram till dess skriver jag om de sommarpratare jag ser fram emot samt om mina favoriter från. Denna sida är helt fristående från Sveriges Radio.

fredag 9 juli 2010

Sommarprat nr. 13. 8/7: Amanda Jenssen



Amanda kom tvåa i Idol 2007 och har därefter haft en god karriär med två utgivna skivor och några Grammisar i bagaget. Född 1988 är hon den näst yngsta sommarprataren i år. Av någon anledning har jag haft lite svårt för henne. Hon är jätteduktig, gör helt okej musik och har inte gjort några otrevliga uttalanden. Ändå har jag av någon konstig anledning tänk mig att hon är ganska dryg. Vi människor kan fungera lite konstigt med våra fördomar...

På ett sätt så tyckte jag att hon levde upp till mina fördomar, bl. a. då hon beskrev att hon med sin senaste skiva hade "uppnått perfektion" samt pratade om de olika innerstadslägenheter hon köpt i Stockholm. Men detta var bara en liten del av sommarpratet. Under resten av den knappa timmen hon pratade visade hon sig riktigt sårbar genom att prata om kärleken till djur, sin ensamstående mamma och förlusten av sin första bästa kompis..... en snigel. Jag blev själv lite berörd då hon pratade med sådan inlevelse om när hennes katt sprang bort. Hon går också såklart igenom Idolresan och lite smått om när skivorna spelades in och om turnélivet.

Amandas sommarprat var verkligen, som Vivecas, helt okej. Inte ett av mina favoriter, men jag tycker ändå hon kan vara nöjd och stolt!

Musiken var mestadels gamla godingar, som The Beatles, Bob Dylan, Velvet Underground och Tom Waits.

Vad tyckte ni?

Läs mer om Amandas sommarprat och lyssna HÄR.

Bild från Expressen.

1 kommentar:

Anonym sa...

Hej, lyssnade på henne nu. Jag hade en hel del fördomar förr mot allt och alla.... Men det är så befriande att slippa det nu (även om jag från och till får tampas med dem igen). Jag tycker och har alltid tyckt att Amanda är FANTASTISK, vilken tjej. Har sin integritet men bjuder ändå på sitt innesrta, att samtidigt sätta det i sitt sammanhang, det att hon är så ung gör mig lycklig och hopfull... Tänk om alla unga i dag utvecklades till att vara så härliga unga vuxna, då skulle vi andra kunna luta oss tillbaka och njuta av livet tror jag.
Varfrö är man dryg om man är ärlig med att man är nöjd med något man gjort, och att hon köpte lägenhet...det var ett konstaterande - inget skryteri.
Jag tycker tvärt om att de som gjort något de är bra på eller som inte låssas om hur stolta de är över prestationer eller ägodelar hycklar och far med osanning. Att vara nöjd med sig själv är inte samma sak som att skryta eller vara dryg. Jag tror Amanda är allt annat än en tjej som tänkt sig sätta sig på de höga hästarna och titta ner på sin omgivning.
Hälsningar Kristina